singularitet igen

Världen pressar sig ner
i en tidrumsvävstratt
balanserande på magen.

Masskoncentrationen ökar
i takt med att materia
passerar händelsehorisonten.

På gränsen till kollaps nu.

Periferin sträcks
till spagetti.

Bottnen faller ur.

Jag går mot
singularitet igen.

Annonser
Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s