en morgon som den här

Vaknar till ännu ett inferno
bränder bakom mina ögon
Det är den fria viljans triumf
som slår upp dem trots allt
Bänder upp sängens isflak
för att bryta mig fri få luft
En relik en Ötzi går i dagen
fast i åren och kylans grepp
drar kall luft i värmexäxlare
och jämnar ut drivande glöd
När sval är det nya eldig
klär jag bäst i blockfärger

Läs hela inlägget »

Ansikten

Polerade ytor som porslin
fast matta som stengods
bryter ljuset i mina ögon
Kontrollerade bågar och
betvingade kartor ler

Läs hela inlägget »

att närma sig hösten

I. (förutsättningar)
Jag skriver aldrig lättare
än på tonvis av stålhjul och räls
invaggad i ett vänligt magnetfält
som är en skärm är ett filter
mot höstträdens solstormar och
släpper igenom ett åldrat ljus.
Gulnat i processen
II. (morgon)
Hösten är en ensam ek.
Den står där
i den lyftande morgondimman
hovrande över hagens buller
av ljust frostgräs och
mörkare långhåriga tuvor.
Jag anar den nu. Hösten alltså.
Blekt brun genom [...]

Läs hela inlägget »

mitt kaparbrev

Min skrivbordsbakgrund är ett skeppsbrott
och himlen och havet går i krig över min själ.
Jag vet inte vilken sida jag vill ska vinna
men kan bara fortsätta skriva. Som simtag.
Anteckning efter anteckning.
tecken färgade som döda pixlar
flyter upp på stränder av fullt upptända
Jag plundrar dem på dikter och historier
som förfalskade kvittenser på ett liv
Det här är mitt kaparbrev

Läs hela inlägget »

brinnande rönnbär

Förändring är den äldsta frågan
så svår att förstå utan stop motion
* * *
Jag har suttit vid panoramafönster
i två månaders tid och följt hur träden
förbränns som supernovor i ultrarapid
De är döende stjärnor i rymden
men de svarta hålen är mina
Det är lite som om de sög ner all energi
i rötterna bara för att orka reflektera
fotoner i vackrare [...]

Läs hela inlägget »

Ny anteckning 100

Varför skrivs inga hyllningar till den här delen av hösten?
När Malmö äntligen visar sitt rätta Göteborgsansikte och
jag kan andas igen och ha alla mina favorittröjor. Samtidigt

* * *
Kyla som tusen nålar är akupunktur över
mina bara knogar under cykelturen hit
och jag får gnugga dem i stugvärmen
Alla offentliga byggnader blir hem
och hem är trevnad och vi [...]

Läs hela inlägget »

den mekaniske pianisten

My fingers, they open up like gates when I type [...]
-Anis Mojgani

När jag skriver dikter i datorn
blir det till musiken med ticks
och kloliknande dansande
fingerhänder som nåt mekaniskt
Det är lite som att jag styr nåt
väldigt avancerat som en farkost
det är väldigt tungan rätt i mun
vanskligt och får inte gå fel.
Trots det saknar jag
korrekt fingersättning.

Läs hela inlägget »

September kommer

vi står och säger allt med fingrarna som citationstecken
så jag tvingar mig att syna alla minnen efter mutationstecken
Jag faller inåt Mamma. som en man i ökenpiruetter
när Valerie Solanas får mig vilja röka cigaretter
this dust devil must level fast hellre
komma in och röra runt åt det lite bättre
så markerar den här hösten slutet på vår strid
när [...]

Läs hela inlägget »

noteringar från ett tåg till stockholm

Falköpings funkisstation
är en sval bökig sunkig person
mackdonnalds och en Shepard Faireysticker
vart nånstans och haft en rätt besvärlig vinter
jag står och undrar när en vän förvandlas
den grå omtumlade cementen blandas
ditt liv är en bångfest och mediamarkt
så jag väljer bombväst före hjärtinfakt
dricker kaffe ur guld och gröna skogar
kickar pappret sjukt fullt av sköna slogans
slummer till ljudet av [...]

Läs hela inlägget »

förluster

Dina tidslinjer kastar sina fingervingar ut från livs leende som
solvindar från glödande skarpa som tuschbågar ur pupiller rinner
bortom bejakande och sträcker känselspröten över min
skakande talande hand läcker med bläcket men kan ändå inte
måla de finaste linjer förstås utav åren och visaste kvinner som
skymtar i skrymslen och rynkor från ögon till rödlocks
från döden så föds nåt [...]

Läs hela inlägget »